Mörka oktober/november

Ja då går vi in i denna tråkiga mörka tid, kan det vara fler än jag som inte gillar den. Fy ve och fasa!!!

Har varit uppe i hemtrakterna förra veckan och det kändes helt underbart, sen åkte man ner till huvudstaden i söndags och denna vecka har ju gått så man kan tro att alla dagar är oljad, man slirar runt i 700 knyckt. Men äntligen är det fredag. Imorgon skall jag gå till kyrkogården med blommor och ljus, tända ljuset för pappa som alltid finns med, drömde om honom i natt faktiskt. Så himla fint att gå till kyrkogården denna helg.

Ta väl hand om er i höstmörkret.

//Susanne

Eftermiddagen på barnkliniken

Idag har jag varit med Albin på Sundsvalls Barnsjukhus. Albin skulle idag få trombisar i dropp och sedan influensa spruta för har är i riskgruppen.

Vilken liten kille vi har, han har ju blivit stor så han förstår det här med kanyl i armen eller som vi säger och även personalen ett flygplan i armen. Ledsen kille fast han visste, mamma Maria har embla honom (bedövningsalva) i armen, och sen när den satt där så skrattar det lilla skruttet bara, det gjorde inte ont. Men det är klart för honom det är inte roligt att bli stucken. Jag som vuxen haaaaaaaaaaaattttar det, och mitt lilla älskade barnbarn är så otroligt duktig.  En hel påse med trobisar och Abbe vet vad det är, han är otrolig det är för mitt blod säger han.....fast han är så lite men han vet. Mormor det är för att jag inte skall blöda. Ja vad säger man då som mormor jag blir så himla rörd. Denna lilla kille har gått igenom så himla mycket, som ingen annan än familjen och vi vet. När allt är klart så kommer Abbes doktor, och sätter sig ner och pratar. Vi är lycklig lottad att vi har fått denna doktor, vilken fin människa. Hon tar sig tid både för Albin och för Maria och Andreas och även mig.

Sen skulle det tas en spruta i armen och det var för influensan, dom flesta av personalen har tagit den och den är inte kul, sprutan gör kanske inte ont men den tas muskulärt och sedan kan det svälla och göra ont. Våran lilla hero är det ju ekstra oroligt ioom att han inte får blöda. Det gick bra att ta sprutan Abbe blev ledsen, grät lite men när det var klart så var han som vanligt. Men vi var kvar en stund för att kolla att han ej började att blöda för mycket i sticksåret, men han fick ju trombisar (medicin för Abbes blod)som han säger så gick det bra.
Efter detta åkte vi och hämtade Ebba storasyster, vi hade bestämt köpa Star Wars och sak till Ebbis och sedan handla lite kläder. Efter det har barnen fått bestämma vart vi skulle äta, det blev Thai och Kina mat tillsammans hela familjen och mormor.  Håller tummarna nu att inte Abbe blir allt för dålig.
Nu hoppar jag i sängen och sussar efter en lång känslomässig dag.

//Mormor

Abbe i tidningen

Japp då har Albin varit i Sundsvalls Tidning och Aftonbladet. Bra att det kommer ut om sjukdomen men även om Försäkringskassan. Varför skall dom ha makt? Är det inte läkaren som behandlar sjukdomen, när man konsulterar specialister osv som kan. Ja inte försäkringskassan läkare. Idag är det inte lätt att vara sjuk, man måste vara frisk för att orka.

Men tack för media, även om det har kommit kommentarer som inte vet vad sjukdomen ITP är för något.

//Mormor

Droppen kan betyda så mycket






Och för vissa så betyder det LIV!!!!!!!!

Till Maria

Vår prins har haft ITP sedan april -08. Han har fått Kiovig, starka cortisondoser, trombicsar och två benmärgsprov under en intensiv tid. Albin är kronsikt ITP barn och han värden ligger och pendlar runt 20-27. Min dotter har en blogg som du kan gå in på den är mariacpersson.blogg.se.

Just nu bloggar hon ej så mycket för det är för mycket runt omkring.

Vart bor Ni i Svergie? Har er son varit mycket sjuk i infektioner innan sjukdomen osv?


Ha det gott!

Mormor Susanne

När olyckan är framme............

Ja det kan hända på några sekunder, så lever mitt barnbarn och hans familj. En liten kille på dryga 4 år med denna sjukdom och massor med bus och spring i benen. Ja igår hände olyckan som inte får hända!!!

Albin leker med sin stora syster ute och ramlar och slå huvudet han har hjälmen på sig som han alltid har. 


Får sig en rejäl smäll i pannan, ögonbryntet så det sväller, sväller det går inte hål och blöder, men sväller. Upp på akuten och blir inlagd omgående. Läkaren säger att det är dom små blödningarna som kan vara farliga.............ja det är ju inte så positivt att få höra men väldigt viktigt för familjen. Så då har Albin tillbringat ännu en natt på avdelningen.
När skall detta vända, jag lider som mormor och mamma när jag ser vad denna min älskade barns familj får genomgå. Oro,panik förtvilan, ja om några skall ha tapperhetsmedalj så är det Maria och Andreas det finns inga, nej inga föräldrar som dessa två som är så starka och kämpar.

Som tur var så är ju Albin som vanligt en kämpe ingen embla salva i armen osv han fixar det mormors superhero.
Men Abbes värde har gått ner, lite oroväckande för oss så nu skall det tas prover oftare. Han är ju ett barn med väldigt väldigt låga värden, och ligger ju hela tiden i den stora riskzonen som många andra barn inte gör. 

Vad jag känner som mormor varför finns det inte hjälpmedel för dessa barn med ITP, en cykerhjälm hjälper inte, skyddar inte hela huvudet osv????????? Det är ju det som är så farligt när man är ett aktivt barn fast man har en sån sjukdom. Dom små liven skall ju inte bli hemmade för att man har en sjukdom som denna utan få förutsättningar att allt skall kunna funka. 

Ja kan jag få dela ut en tappethetsmedalj eller guldstjärna eller något annat så skulle jag göra detta omgående jag lovar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Mitt älskade barn Maria, Mamma beundrar dig och du är stark trots alla motgångar. 

Mina älskade barnbarn, det finns inga barn som jag älskar mer än Er båda!

Från Mormor 

RSS 2.0